Du kanske aldrig fick lära dig att känna efter –
eller snarare så fick du lära dig att sluta göra det?
Kanske växte du upp i ett hem där allt skulle vara fint utåt. Där känslor som störde stämningen sopades undan. Där tystnad, leenden eller duktighet var tryggare än ärlighet.
Du lärde dig kanske därför att läsa av andra. Att inte ta för mycket plats. Att känna av stämningen, men inte känna inåt.
Den där förmågan att anpassa dig – den hjälpte dig då. Men idag kanske den står i vägen.
För den kan göra så att du tappar lite av din inre kompass. Att du inte riktigt vet vad du vill. Vad du känner. Vad som är sant för dig.
Att börja se dina mönster är inte att fastna i det förflutna.
Det är att öppna en dörr till något nytt.
Medvetenhet är första steget till att leva mer i kontakt med dig själv –
på riktigt.
